Ingenjörskonst och pionjäranda.

Albert Friedrich är en av Unimogs grundare. Direkt efter andra världskriget insåg den tidigare chefen för Daimler-Benz flygmotorproduktion det enorma behovet av jordbrukstraktorer för små och medelstora företag inom det tyska jordbruket. Utöver terrängdugligheten låg enkel omställbarhet för många olika uppgifter i fokus.

På området vid företaget Erhard & Söhne i Schwäbisch Gmünd utvecklade och testade från 1946 ett engagerat team kring ingenjörerna Albert Friedrich, Heinrich Rößler och Hans Zabel de första prototyperna för ett sådant nyttofordon. Det var också Hans Zabel som av det något omständliga projektnamnet "Universal motorapparat för jordbruket" skapade den slagkraftiga förkortningen "Unimog".

Vid slutet av utvecklingsfasen stod ett fordon med fyrhjulsdrift, differentialspärrar och portalaxlar klart, som uppfyllde alla krav på transportkapacitet och dragkraft och ändå nådde 50 km/h. Dessutom kunde redskap monteras på alla sidor – en tydlig fördel jämfört med den klassiska traktorn, som bara erbjöd en sådan möjlighet baktill. När det gällde motorn satsade man på OM 636 från Daimler-Benz, en robust dieselmotor som samtidigt gav en kostnadseffektiv drift.

År 1948 presenterades Unimog för första gången för en fackpublik på DLG-mässan i Frankfurt. Där möttes den, inte minst på grund av sina övertygande köregenskaper i terrängen och på vägen, sin enkla hantering och stora mångsidighet, av mycket positiv respons. Samma år inleddes den första serieproduktionen i Gebrüder Boehringers fabrik i Göppingen, som redan hade levererat gjutna delar till prototyperna.

Det kännetecknande märket för den första modellserien 70200, av vilken cirka 600 fordon producerades, är oxhuvudlogotypen. Än i dag finns det omkring 120 Boehringer Unimog från denna tid – många av dem är fortfarande i drift.

På grund av den ökande efterfrågan på Unimog, i allt större utsträckning även utanför Tyskland, räckte Boehringers produktionskapacitet snart inte längre till. Ett övertagandeavtal slöts med Daimler-Benz och 1951 började produktionen slutligen i lastbilsfabriken i Gaggenau. Med endast små modifieringar av fordonet, som fortsatt marknadsfördes som "Unimog 25 PS", kunde man med den nya serien 2010, tack vare mer rationella tillverkningsprocesser, få betydligt fler Unimog att rulla av bandet. Under de första sju månaderna 1951 producerades i Gaggenau redan strax över 1 000 Unimog.

Förbättrade kraftuttag möjliggjorde nya användningsområden inom skogsbruket, men också vid åkerarbete. Så kunde arbeten som tidigare krävde många händer plötsligt utföras av en enda person. Ytterligare användningsområden för Unimog som hjälpfordon för brandkåren eller vid vägarbete tillkom snabbt.

Från 1953 tillverkade Daimler-Benz i Gaggenau de nya 400‑serierna av Unimog. Medan hjulbasen på U 401 förblev 1 720 mm infördes med U 402 en förlängd variant på 2 120 mm. Båda modellerna fanns för första gången med en sluten förarhytt. Deras markanta strålkastare gav serien snart smeknamnet "grodöga". Och det kom en annan viktig nyhet: från detta tillfälle monterades Mercedes‑Benz-stjärnan på motorhuven istället för oxhuvudet.

Tack vare den slutna hytten och möjligheten att montera tryckluftsdrivna tippflak blev även kommunerna, utöver byggföretag, posten och järnvägen, alltmer intresserade av Unimog. Fordonet kunde nämligen inte bara användas för en rad olika uppgifter under de milda årstiderna, det lämpade sig dessutom som ett perfekt snöröjningsfordon under vintern. Via tryckluftanläggningen kunde en ännu större palett av redskap och släpvagnar drivas.

Den utmärkta kvaliteten hos det mångsidiga fordonet spred sig: år 1954 erhöll Unimog den eftertraktade skogsplaketten för sina insatsegenskaper inom skogsbruket. Och det var bara början på en lång rad utmärkelser och rekommendationer över en mängd olika branscher.

Redan under de första tio åren kunde Unimog alltså övertyga med precis de argument som än i dag kännetecknar den: kombinationen av hög terrängduglighet och jämförelsevis snabb körning på vägar, dess breda användningsområde med otaliga till- och påbyggnadsmöjligheter samt den höga kvaliteten och belastbarheten hos dess delar.

Ursprungligen tänkt för jordbruket öppnade Unimog snabbt upp många fler branscher och kom därefter att prägla fordonsparker i städer och kommuner såväl som inom skogsbruket och hos entreprenadföretag. Många av kunderna från de första åren har förblivit trogna Unimog ända fram till i dag, över generationer.